måndag 24 februari 2014

Var hos läkaren i onsdags och fick remiss till röntgen. Ska bli skönt att få bekräftelse på om det är vad man misstänker, att mina  smärtor kommer ifrån. Var även hos sjukgymnasten lite senare i onsdags och fick akupunktur. Det kändes vill jag lova. Gör det bara nytta kan det ändå vara värt de korta stunderna av smärta, i stället som nu, ha ont hela tiden.
Yngsta dottern Jenny var snäll och kom hit i onsdags morse och körde mig, både till läkaren och sjukgymnasten. Hon hade även med sig kålpudding och bjöd på till lunch. Jättegott!!! jag älskar kålpudding.

Vi har gått och väntat på att MediaMarkt ska ringa. Det skulle skett i onsdags eller torsdags, men det hände inget. Gubben hade beställt en tvättmaskin åt Pernilla och den skulle ha kommit då. Han åkte dit och det var som befarat, att den inte kommit. Nytt besked var att den kommer vecka 11. Då ska jag inte ha den sa gubben, Jag går till Elgiganten i stället. Det tog skruv. Han fick ett erbjudande om att köpa en maskin som stod i butiken, för halva priset. Han slog till och lyckades pruta ner den ett par hundralappar utöver det. Skönt att det fungerar med tvätten hos henne nu.

Jenny har varit iväg på akutmottagningen igen. Stackaren mår inte bra. Orsaken kan vara slaget hon fick i huvudet för en vecka sedan. Hoppas det går över med det snaraste.

Konstigt att man alltid har något eller någon att oroa sig för. Magen känner av så fort något utöver det vanliga inträffar. Fick magmedicin utskriven av läkaren för att jag måste äta starka värktabletter. Tyvärr hjälper dom inte, när jag blir stressad eller orolig, trots att jag tar två om dagen.

I dag är det dags att ta sig till sjukgymnasten, för akupunktur igen. Gubben är snäll och tar ledigt en stund på dagen, för att köra mig dit och hem igen.
Längtar verkligen på att bli så smärtfri så att jag kan köra bil igen. Det är tråkigt att bli så isolerad som jag är just nu och behöva be om hjälp. Kan ju inte ens ta mig till affären själv.

Slut på gnället. Bara att blicka framåt och hoppas på det bästa.

tisdag 18 februari 2014

Tårar

Här sitter jag i min sköna fåtölj och tårarna bara rinner.
Det har varit en jobbig och turbulent tid, sedan jag uppdaterade senast.

Min son blev allvarligt sjuk, inlagd på sjukhus och opererad. Hade han inte kommit in till en kompetent läkare, kunde det gått riktigt illa. Nu är han skönt nog på bättringsvägen.

Pernillas ben har oroat mig en längre tid. Hon har i alla fall fått tid på sjukhuset igen för undersökning.
Oturligt nog gick hennes tvättmaskin sönder igen mitt i allat annat,men en ny är beställd.

 Yngsta dottern har skadat nacken och har ordentligt ont.

Bara elände hela tiden. Själv har jag så jävla ont nästan hela tiden, så jag står inte ut med mig själv längre. Känner mig oerhört gnällig. Jag kan knappt klä mig själv. Det är jättejobbigt. Det blir bara värre och värre. Har tid för återbesök hos läkaren i morgon. Hoppas jag kan få något smärtstillande som hjälper denna gången. Skulle gå på sjukgymnastik, men kan inte få någon hjälp där heller, så länge jag har så starka smärtor. Jag har fått en krycka, för av avlasta den smärtfria sidan och order om att inte gå för mycket.
För en liten stund sedan fick jag en ordentlig hostattack. Det kändes som om jag skulle gå sönder och tårarna bara kom. Kanske nyttigt att gråta ut sin smärta och oro, både för mina barn och mig själv. Hoppas kan man ju alltid göra.

onsdag 5 februari 2014

Jag har varit väldigt dålig på att uppdatera min blogg. Har inte känt för att göra så mycket den senaste tiden.

Efter min långa arbetsvecka senast, mådde jag inte så bra. Hela den veckan var tubulent. Det hände en del tråkigheter på arbetet, som jag tog illa vid mig utav. Även om det inte drabbade mig personligen. Tråkigt när det blir påhopp på någon person och den som har åsikter inte kan stå för det utan undertecknar med namnet på arbetsplatsen. Nog om det.

Långledigheten inleddes med ett besök på vårdcentralen för min del. Jag hade väldigt ont i ryggen och i ena ljumsken. Jag har känt av ischias på höger sida en längre period, men ljumsken kändes värre. Kunde inte lyfta vänster ben innan jag skrek högt. Jag har tydligen överansträngt vänstersidan och fått en låsning i en muskel. Det gör ont ända ner till muskelfästet i knäet. Fick en massa medicin, men är fortfarande efter två veckor inte helt återställd.

Min käre make har fyllde år i lördags, men vi firade honom i fredags. Vi uppvaktade med presentkort på en upplevelse. Han ska få köra Ferrari här till våren. Det var uppskattat.
I lördags var vi på barnkalas, hos ett av barnbarnen, som fyllt åtta år. Det är ju viktigare att fira barnen än oss gamlingar. Roligt att träffa alla. Det blir inte så ofta, eftersom vi inte bor på samma ort.

Kjell-Ove åkte på en ordentlig förkylning här i måndags. Han har ändå arbetat måndag och tisdag, men i dag stannade han hemma.
Pernilla ringde i går och talade om att hon var väldigt röd och svullen på sina ben igen, samt att hon var blå vid tårna. Jag ringde vårdcentralen i dag och hon fick komma på öppen mottagning.
Det tog lång tid i dag, men det var det värt.Det togs prover och läkaren undersökte henne noga.
Det blev en remiss till kärlkirurgen och läkaren skulle skriva att det är brådskande.
Hoppas nu att det äntligen är svaret på alla problem hon haft med benen, de senaste två åren.
Det är ju ingen läkare som kommit på vad problemet är tidigare, trots att hon nästan hade klippkort på vårdcentralen ett tag.

Jag ska börja arbeta på fredag och hoppas klara hela helgen utan att rygen kollapsar.
Efter helgen är jag långledig och får vila ryggen igen.
Jag har köpt nytt överkast, gardiner och kuddar, men har inte klarat av att byta än. Är riktigt sugen, men det får vänta tills nästa vecka om ryggen håller.