Tårar

Här sitter jag i min sköna fåtölj och tårarna bara rinner.
Det har varit en jobbig och turbulent tid, sedan jag uppdaterade senast.

Min son blev allvarligt sjuk, inlagd på sjukhus och opererad. Hade han inte kommit in till en kompetent läkare, kunde det gått riktigt illa. Nu är han skönt nog på bättringsvägen.

Pernillas ben har oroat mig en längre tid. Hon har i alla fall fått tid på sjukhuset igen för undersökning.
Oturligt nog gick hennes tvättmaskin sönder igen mitt i allat annat,men en ny är beställd.

 Yngsta dottern har skadat nacken och har ordentligt ont.

Bara elände hela tiden. Själv har jag så jävla ont nästan hela tiden, så jag står inte ut med mig själv längre. Känner mig oerhört gnällig. Jag kan knappt klä mig själv. Det är jättejobbigt. Det blir bara värre och värre. Har tid för återbesök hos läkaren i morgon. Hoppas jag kan få något smärtstillande som hjälper denna gången. Skulle gå på sjukgymnastik, men kan inte få någon hjälp där heller, så länge jag har så starka smärtor. Jag har fått en krycka, för av avlasta den smärtfria sidan och order om att inte gå för mycket.
För en liten stund sedan fick jag en ordentlig hostattack. Det kändes som om jag skulle gå sönder och tårarna bara kom. Kanske nyttigt att gråta ut sin smärta och oro, både för mina barn och mig själv. Hoppas kan man ju alltid göra.