Sitter för mig själv mitt i natten och kan inte sova. Det är en natt i raden av många andra, som jag inte kunnat sova. Tyvärr blir värken bara värre och värre just nu. Fick stränga order av sjukgymnasten att vila och och ta det lugnt. Får ta väldigt korta promenader, om det fungerar. Det hjälpte inte att gå med stavar, har jag konstaterat. Synd.

Jag var hos Pernilla i onsdags och tyvärr blir det nog inget besök hos henne på ett bra tag, om jag inte blir skjutsad ända fram till dörren. Det var alldeles för långt att gå för mig, från och till parkeringen.
Vi får träffas hos mig i stället. Det fungerar att gå till garaget och att köra korta sträckor, så jag kan hämta henne, när vi ska ses.

I fredags var jag och handlade mat. Det går ganska bra att gå i affären om jag hänger på kundvagnen och går sakta. Det gick bra i fredags också ända tills jag klev in och satte mig i bilen. Vet inte om jag hamnade lite snett eller vad som hände när jag satte mig, men det sköt upp en så otrolig smärta, att jag började grina. Det gjorde såååå jävla ont.

I torsdags var jag på sista gympasset på Solhem för ett tag. Har tränat två gånger per vecka i nio veckor. Nu blir det uppehåll några veckor och har fått en tid inbokad i augusti, för att stämma av vad läkaren sagt och gjort och får ta ställning till vilken slags träning jag ska gå vidare med.

Nästa läkarbesök är på tisdag morgon och jag hoppas att läkaren kan hjälpa mig på något vis. Vet att jag ska få kortison mot de smärtande kramperna, men jag vill även veta vad han ska göra åt grundproblemet. Musklerna drar ju ihop sig till kramp, bara för att skydda de smärtande lederna. Nu hoppas jag på att få en remiss till magnetröntgen. Orkar inte med att gå så här länge till. Det känns inte som att jag lever längre. Bara existerar.

Nu ska jag leta på Viaplay och se om jag hittar något att fördriva resten av natten med.

Det har gått några veckor sedan jag skrev senast. Det händer fortfarande inte så mycket här.
Jag var ju hos läkaren och fick ny medicin som var starkare än den jag ätit innan. Som jag misstänkte hjälpte inte den heller. Åt den i två veckor. Det enda som hände var att jag fick prickar över hela kroppen, så det blev ett akut besök för provtagning.
Ringde vårdcentralen för ny tid, eftersom jag hade värk och inte sovit en hel natt på ett par veckor. Eftersom jag var trött och uppgiven fick jag en ny läkare. Han sa till mig att sluta med all medicin omedelbart, för den hjälper inte. Det har jag konstaterat för länge sedan.
Efter att läkaren undersökt mig, konstaterade han att jag hade kramp i alla muskler vid höfterna och i låren. Han knådade och tryckte på mina muskler så jag skrek högt och svetten rann i floder. Det gjorde så jävla ont! Han fick i alla fall en del av krampen att släppa. Visade även lite övningar jag kan göra hemma. Har jag ont i musklerna nästa vecka också, blir det kortisonsprutor.
Hur det sedan är med de onda lederna återstår att se.
Nu har jag en gång kvar på sjukgymnastiken.  Fick tips av sjukgymnasten som var i träningshallen förra veckan, om att skaffa gångstavar, eftersom det pinar när jag går. Så i söndags var jag och införskaffade ett par stavar. Det blir invigning av dom i dag. Hoppas på att det fungerar, så jag kan röra mig lite bättre. Jag saknar verkligen det här med att kunna ta promenader.

Från det ena till det andra. För ett par veckor sedan var gubben och tog ut husvagnen. Det enda som hänt än är att han tagit ur och laddat batteriet. Vi har även införskaffat nya kryddor och specerivaror så det är bara att plocka in. Vi vet däremot inte vart vi ska åka om vi åker. Jag klara inte av att sitta i bilen, några längre sträckor. Ja, ja. Vi kommer säkert på något.

Förra veckan var vi och tittade på en mindre bostad. Vi hittade ett enplanshus, som vi blev intresserade utav, när vi såg annonsen. Det vore skönt att slippa trapporna och vi behöver inte fem rum till två personer. Huset vi kollade på var frächt och fint, men det klickade inte. Hade svårt att tänka mig in i att det vi ska behålla av våra saker, hade passat in där. Men det går fler tåg.

Nu är det dags för mig att ta en sväng med stavarna. Hoppas bara att det funkar.